wideskatt

Nu är det måndag och jag har tinat upp efter Julmarknaden i Vallentuna. Jag hoppas att det är likadant med dottern/kompanjonen. Det var en händelserik dag som inbringade en del till Stiftelsen, tack till alla givmilda medmänniskor.

Som ni säkert förstod var vi inte ensamma på Julmarknaden, det var fullt med bord på planen där vi stod, och även på Centralvägen.

Ett bord vi kände mycket för var ”Strumphjälpen”. Kreativa ungdomar som i sin utbildning startar driver och avslutar ett företag. 20 % av eventuell vinst tillfaller Stiftelsen Linas Livsglädjefond. Vi hoppas att de sålde massvis med strumpor.    

Jag handlade naturligtvis vid deras bord, det var självklart eftersom man först fick en förstklassig vara, och sedan en liten del tillbaka till Stiftelsen.

Vi önskar dessa kreativa och trevliga ungdomar som driver Strumphjälpen lycka till i fortsättningen.

Som ni ser var det väl organiserat. Tack till arrangörerna
Vi hörs / BW

I ymnigt snöfall,

en Julmarknad som den ska vara,

vi var en del av en tapper skara.

 Vi samlade pengar till Stiftelsen,
försökte sälja böcker som bara den,
det gick ganska bra,
glögg varje kund fick ta.

Pepparkaka gjorde alla sälla,
sen var det bara att sälja.


Anki var tapper fast det snöade.
Så såg vårt bord ut.
Visst ser det inbjudande ut. 
Vi hörs  / BW  

Jag hörde att det som var mest aktuellt just nu är modebloggar. Hur går det då till att väcka intresset. Naturligtvis måste man ikläda sig något häftigt, ta en bild och presentera både sig själv och plagget. Sagt och gjort, eftersom jag ska vara ute under fyra timmar i morgon, långkalsongerna av märke Point Zero fram ur byrålådan.

Vid närmare eftertanke och studerande i spegeln fann jag det säkrast att inte delta i modebloggandet. Andra sköter det mycket bättre.

Jag ägnade mig i stället åt att packa det sista som ska vara med till Julmarknaden. Det blev inte någon liten låda. Det är förunderligt vad det behövs mycket för fyra timmar.

Hoppas vi ses i morgon, Då får ni se vad som fanns i lådan.

Inte dåligt med prylar, eller hur?
Vi syns i morgon. /BW

Istället för blidväder blev det snö och någon grad kallare. Jag har ännu inte lyckats få upp pelargonerna ur krukan, så om det finns några rötter eller inte vet jag inte än. Snön lade sig som ett vackert täcke över krukan, hoppas bara att det håller kylan borta lite grand. Så vem vet, kanske det blir en köldhärdig blomma.

Förberedelserna för Julmarknaden i Vallentuna pågår för fullt. Terrinen är lastad och tenol inköpt. Det är bara at hälla i glögg, värma upp och hoppas att någon kommer och smakar. Det blir säkert bra i vinterkylan. Vi syns på söndag.

Visst verkar den väl skyddad.

/ BW   

Hej

Nu har kylan lagt sig över Stockholm. Pelargonerna på balkongen vekade vilja vara med ända till julen.

Eftersom det i höstas fortfarande var fullt med knoppar i krukorna, sparades vissa bitar som kanske skulle kunna bli nya vackra pelargonior till våren. De avknoppade delarna sattes i vatten, förhoppningen var att det skulle växa ut rötter som senare återplanterades i jord.

Vädret överraskade, vattnet frös, men pelargoniorna stod ståndaktigt upp i istäcket.

Vem vet, vi kanske har lyckats hitta ett system att vinterhärda de vackra blommorna. Vi får se hur det blir i framtiden.

Nu startar arbetet med förberedelserna till Vallentuna Julmarknad. Anki och jag ska vara där under fyra timmar med början klockan 11.00 på söndag den 20 december. Den första förberedelsen, med tanke på vädret, var att leta rätt på långkalsongerna, sedan kom resten med böcker, dukar, pepparkakor och en massa annat.

Återkommer i morgon med pelargoniornas utveckling.  

 
Visst är det vackert.
Vi hörs!  BW

Efter en natts god sömn vaknade jag vid 07.30- tiden. Benen skickade jag försiktigt över sängkanten, golvet inte så varmt. Jag undrar, hur många grader det är i huset i dag på morgonen. Jag sätter fötterna i skorna och rör mig tyst över golvet.

Hustrun vaknar, öppnar höger öga och tittar på termometern som hänger bredvid sängen. Termometern är en vattentermometer som vanligtvis används av barnbarnen för att kontrollera temperaturen i sjön före dagens badande. Med tanke på årstiden är termometern inte användbar för det ändamålet i slutet på november. I synnerhet inte i övre Hälsingland där sjön vid det här laget borde var täckt med is.

Hustruns högra öga blinkade en extra gång med fasta på termometern. 12 grader, hon ansåg det inte vara värt att kliva upp. ”Hon vägrade vid första hindret, hur ska det här sluta”, som kanske Anders Gernandt kanske skulle ha uttryckt det?

Så småningom sprakade brasan i spisen, kaffet kokade, värmen spred sig i stugan och allt var som det skulle. Resten av dagen förflöt ”utan fel” som vår reporter möjligen en gång till skulle ha uttryckt det.

Vi får nog vänta till nästa år för att försöka fira Jul i WIBO. För det fordras en stor mängd kreativitet, vi får se om det finns det under förberedelserna.

Vi hörs! / BW

I går var vi förhoppningsfulla. Full fart i spisen och täljstenarna på plats, skön värme spred sig i stugan. Det var varmt och skönt när vi gick till sängs.

I morse var det inte fullt så skönt, temperaturen utanför huset var 2 grader och inne i stugan 12 grader. Hustrun vägrade kliva upp för det att brasan sprakade i spisen och kaffet var kokt. Det tog en stund för kaffevattnet att koka och under tiden blev det varmt i stugan.

Den nyinköpta delen till spisen skulle monteras, det var dagen första stora arbete, Den gamla delen plockades bort, vid montering av den nya fattades fem centimeter på längden. Nu blir det att åka till Spisgubben och byta. Sedan får vi se om det blir några fler försök före jul.

Nu har vi varit till Byn och inhandlat lampolja, Det behövs för det blir ganska mörkt efter 17.00.

Värmen är nu i alla fall bra i två av stugorna, vi får se vad termometern visar i morgon bitti. Jag har lovat hustrun att det ska bli bättre i morgon, när väggar och tak värmts upp under dagen, vi får se hur det blir.

Så Per, ännu är det inte klart om det går att fira jul i wibo. Det beror lite på temperaturen i morgon bitti, och naturligtvis på om Spisgubben kan ordna rätt spisdel. Jag tror på honom, men man vet aldrig. Nu värmer jag mig lite extra med en Sofiero.

Vi hörs! /BW

Hej
Nu är vi i skogen och ska se om täljstnen fungerar, Vi har eldat ett par timmar, men det ska vara minst sex timmar. Spisen tog bara 35 kilo men morgonen får berätta om det räckte.
Det är spännande, går det att fira Jul här?

Det kanske inte syns så mycket, men vi är spända och undrar om vi är varma i morgon.
Vi hörs / BW  

Visst är det konstigt! Våra demokratiskt valda representanter vet inte vad som händer inom deras områden. Den politiska ledningen hade ”ingen aning” . Nu har vi fått reda på att avtalet som Vattenfall ingått har varit känt genom företagets årliga redovisningar. Det känns på något sätt bekant, det har varit så mycket, så jag kommer inte ihåg vilket företag det gällde förra gången. Möjligen kan det ha varit flera företag med statligt ägande.

Jag engagerar mig istället för att få värme i min lilla stuga. Det är värme som vaken kommer från kolkraftverk eller något annat som Vattenkraft levererar. I skogen får man klara sig själv. Mina täljstenar som ska hålla värmen hoppas jag kommer att fungera. Elströmmen hämtar vi från solen, i den mån det finns någon. Skulle det vara moln en dag tvingas vi hoppa över TV-tittandet. Men det finns så mycket annat att göra.

Har vi ingen ström i skrivarstugan får Bert och kompani ta en fridag. Det kan kanske vara välbehövligt för dem. Vi bär ved och ser till att det är varmt i stugan istället.



Nytt golv och vackert värre. Här är i alla fall spisen där vi ska testa täljstenarna. Det är inte skrivarstugan, utan en annan byggnad på tomten.  
Vi hörs / BW

Det har blivit november månad och kylan gör sig gällande. Trots det längtar jag till lilla stället i Hälsingeskogen. Problemet har varit att hålla värmen kvar inne och kylan ute.

Då fick jag ögonen på Spisgubben i Bromma. Han hade lösningen på problemet. Placera täljsten i vedspisens ugn så ska värmen vara kvar.

Spisgubbens rekommendation var att stoppa in 45 kilo täljsten i ugnen och elda i fyra till fem timmar så skulle spisen hålla 100 graders värme efter sex till åtta timmar. Fantastiskt om det fungerade, jag och bestämde mig för att skaffa den täljsten som behövdes.

För att hemföra täljstenarna nio stycken á 5 kilo styck använde jag min gamla pilsnerkärra. Den hade jag fått vid ett inköp på en ålandsbåt för länge sedan. Det var riktigt spännande, fyra stenar, 20 kilo på kärran och en i ryggsäcken. Tunnelbana hem med det införskaffade. Allt gick perfekt och kärran höll för två resor. Nu har jag alla stenarna hemma och väntar på resan till kölden när jag ska testa om allt fungerar som det är tänkt. I annat fal blir det att frysa eller gå eldvakt på natten



Tjusigt eller hur. Vi hörs / BW

Helgen har för oss varit trevlig. Hustrun har haft sammankomst med tre andra damer. Vid sådana tillfällen är det mycket som ska hända och fungera. Inte minst ska logistiken fungera till minsta detalj. Några små delar av utförandet föll naturligtvis på mig. Det är inte så lätt att få allt att fungera, även om det bara är små detaljer som faller på en novis. Det hela avlöpte, trots min medverkan, utan större komplikationer. Jag tror att alla, och inte minst hustrun, var nöjd när allt var klart. Läste i kvällspressen om Mats Alm som misstänks ha berövat sambon Linda Chen livet. Obduktionsrapporten har tillsänts utredande polismyndighet. Nu spekulerar man i om Mats Alm kommer att dömas eller om han kommer att gå fri. Polisprofessorn uppger enligt tidningen att det är ”hugget som stucket om det går att fälla Alm”. Jag tolkar det som om man redan bestämt sig för att Alm är gärningsman. Möjligen är han det, eller kanske inte. I vart fall borde man väl istället diskutera huruvida han är skyldig eller ej. En liten fundering från en novis på andra områden än när hustrun har damträff hemma. Vi hörs / BW

Det syns i dag att det är alla helgons dag. Alla har vi säkert några helgon i våra tankar. Kyrkogårdarnas gravar förses med levande ljus och kanske till och med en nutida lykta som drivs av en liten solpanel. Hur man än gör är det tanken på helgonet som räknas. Alla helgons dag till trots finns det helgon som vi tänker på varje dag. Det är kanske de som betytt mycket för oss, den korta eller långa tid de var med oss i livet. Samtidigt är det halloween, en dag med fest och upptåg. Ja, varför inte? Det går säkert att ha en fest och låta våra helgon delta i festandet. Vid något tillfälle tror jag till och med att man dukat för helgonen. Dukningen har skett med tallrikar, bestick och glas som till alla andra. En sed som jag uppmärksammade vid en resa till Vitryssland. Där gick man till graven, jag tror det kunde vara när som helst. Med sig hade man en flaska vodka och fyllde på glasen till alla, även till helgonet. Under tiden de uppehöll sig vid graven var helgonets glas orört. När alla sedan gått därifrån var helgonets glas fortfarande fyllt till brädden. Det konstiga var att någon eller några dagar senare var glaset tomt. Ett mysterium att tänka på. Vi hörs / BW

Tiden går fort, det blir långt mellan inläggen, undran är förstås varför. I samhället händer massor med saker som är värda att uppmärksamma. Senaste natten hade vi besök av dotterdotter och sondotter. Allt lever upp när möjlighet ges att tillbringa några timmar med ungdomarna. Kanske det kan starta en gammal man, det kanske finns en gammal vev någonstans, en sådan som användes för att starta gamla T- fordar. Det återstår att se vad det blir av det. Nu i helgen är det spöken som gäller. Jag deltar inte i de festligheterna med att tillverka skelett och försöka skrämma mina medmänniskor. Det kanske bara är att leta så hittar jag kanske ett skelett i garderoben, precis som vår kände journalist, då blir problemet löst av sig själv. Vi hörs / BW

Läste i dag att den rödgröna oppositionen föreslår att ett flertal myndigheter slås ihop. Anledningen uppges vara någon sorts ekonomisk effektivisering. Bland annat vill de att landets 21 länspolismyndigheter sammanförs till en. Vari effektiviseringen består förstår jag inte. Samtidigt står det att läsa om polisens ineffektivitet. Företag utlovar större eller mindre belöningar för tips som leder till brottets lösning. Anledningen är att de inte tror på polisens möjlighet att utföra sitt arbete att utreda och lösa brotten. Möjligen har de rätt i sina antaganden. Som före detta polis kan man inte annat än att förundras. Är politikernas enda vilja att skapa ekonomisk effektivitet framför polisiär effektivitet. Antalet polismyndigheter gör varken till eller ifrån. Vad som måste till är ett återskapande av ansvaret hos varje medarbetare. Tidigare fanns det regler om vem eller vilka som hade ansvaret när något inträffat. Genom det tog alla sitt ansvar inom sitt område. Efter omorganisationen när närpoliserna tillsattes, startade även en nedrustning av ansvarsområdena. Någon skulle bestämma vem som skulle göra vad. Den personen kallas samordnare. Det hade ingen betydelse vilken utbildning eller erfarenhet medarbetaren som tilldelades ärendet hade. Alla skulle som det sades vara flexibla och kunna utföra tilldelade arbetsuppgifter. Att protestera och framföra att man inte hade utbildning eller kvalifikationer för uppgiften godtogs inte. Nåja det gick som det gick, allt färre brott beivrades. Vilken tur att inte landstinget tog till sig idéerna. Tänk dig att ha ett hjärtfel som måste opereras och att någon samordnare inom vården bestämde att en ortoped, specialiserad på knän, skulle operera dig. Det skulle inte kännas helt säkert. För att återfå förtroendet måste polisen återgå till de tidigare ansvarsområdena. På så sätt får och tar alla sitt ansvar. I dag är det ingen som tar sitt ansvar. Om ansvaret återinfördes, behövde det inte skrivas om rivalitet mellan olika avdelningar som nu är fallet med det så kallade helikopterrånet. Inte heller skulle företagare behöva utlova belöningar för att få sin sak behandlad. Jag tror inte att det var bättre förr, men vissa bra saker behövs inte ta bort. Vi hörs / BW

Så är det åter dags att lägga Rultan på varvet för vintern. I dag har jag varit till båten och gjort vissa förberedelser. Sötvattentanken ska tömmas och alla dynor ska fraktas hem för vinterförvaring. Lördagen den 10 oktober läggs hon upp och sedan startar arbetet med konservering och täckning. Jag hoppas att det blir fint väder på lördag, allt är så mycket lättare då. Jag har läst i tidningarna om polisens agerande i det så kallade helikopterrånet. Inte minst har jag läst om meningsskiljaktigheter mellan rikskriminalen och länskriminalen. Det har nu blivit så att även politikerna har synpunkter. Om ett par dagar kanske jag också har synpunkter. Vi får se. Ha det bra så länge. Vi hörs / BW

Så kom vi dit. Till bokmässan i Göteborg, det var för oss en omtumlande upplevelse. Anki presenterade sin bok, ”När Annas syster blev sjuk”.

Boken säljs via Barncancerfondens hemsida.



Visst är boken fin. Ni kan också köpa den via Anki eller mig. Det är samma pris, 150:00 kronor/bok.
Vi hörs / BW

I går kväll tillbringade jag eftermiddagen och kvällen i min båt Rultan. Tillsammans med en före detta kollega, numera pensionärskollega, åt och drack vi gott.

Naturligtvis talade vi om gamla tider och kom fram till att det kanske var bättre förr. Frågan vi ventilerade var, vad har hänt med polismyndigheten? Naturligtvis lyckades vi inte hitta något svar.

Vi var i alla fall eniga om att det hade blivit svårt att kontakta myndigheten när man som ”civilist” försökte nå någon person eller enhet. Lika eniga var vi om att det kanske var på det sättet när också vi arbetade där, även om vi hoppades att det inte var så.

 Efter ett antal timmar var det dags att ta tunnelbanan hem till respektive familjer.

                      
Nytt kapell för i år.

Den trevliga kvällen till trots är det dags att försöka sälja dyrgripen Rultan. Är någon intresserad kan vi säkert komma överens om ett för båda parter bra pris.

Vi hörs / BW

I helgens söndagsbilaga till Expressen läste jag om mordet på Selma Dahl. En förskräcklig historia om en pensionerad dam som någon tog livet av. Ingenting saknades i bostaden, och något motiv lyckades polisen inte gissa sig till.

Vem kan ha motiv att mörda en åttioårig dam som inte verkar ha stört någon. Trots att stort arbete lagts ner på att lösa fallet har det förblivit ouppklarat.

Teknikerna verkar enligt artikeln ha gjort ett gott arbete, även om de framskymtar att det varit för mycket spring på brottsplatsen. Genom allt spring där kan något viktigt spår ha blivit förstört. Men så var det på den tiden, många skulle till brottsplatsen för att titta. Som tur är har det nog ändrats så att man numer är noga med att låta kriminalteknikerna arbeta i lugn och ro.

Trots allt kan det nog inte finnas så många motiv till mordet. En inbrottstjuv överraskades av Selma och gick till attack. Förövaren har sedan lämnat platsen, även om det inte skett panikartat, tvättstället hade troligen använts av förövaren.

Någon fejd inom släkten som aldrig kommit fram kan ha förelegat. En sådan fejd borde kanske polisen ha hittat under det stora utredningsarbetet.

I vart fall har personen säkerligen god lokalkännedom.

Mordet inträffade den 24 augusti 1971 och är sedan länge preskriberat. Det är viktigt att alla spår sparas för framtiden. När preskriptionen inträtt 1996 hade DNA börjat användas. Hade det sparats blod från tvättstället, som inte tillhörde offret, kanske man kunnat få fram en profil. Det troliga är att allt blod förbrukats vid fastställande av blodgrupp.

Låt därför de uppbyggda Cold Case grupperna som byggts upp finnas kvar och verka. De kanske ska ta vid redan när utredningen bedöms som färdigutredd.

Vi hörs! / BW

Dagen efter har det varit lite tungt. Visserligen hämtades inspiration så det räckte. Det var utan tvekan klös i de på fatet uppstaplade kräftklona. Ska snart göra en resa till hälsingeskogen och se hur allt fungerar. Den nya platsen för spisen och det nya skorstensröret ska få bekänna färg.

Vi hoppas på lite kallare väder så att det nya golvet med isolering får visa vad det går för.   



Visst ser det rejält ut när vissa delar av golvet nyisolerats.



Så blev det, snyggt eller hur? Lite småjusteringar återstår, men det ska snart vara klart. 

 Vi hörs / BW

Hösten närmar sig med allt vad det innebär. Inte minst en resa ut till Roslagen för en kväll vid havet med kräftor och vad som därtill hör.

Det ska bli trevligt att tillbringa kvällen med goda vänner och samtidigt hämta kraft för att avsluta Berts och de andras ansträngningar för att göra Stockholm säkert. Vi får se vad det blir.

 Vi hörs / BW